Översätt

Kategorier

Vår Facebook sida

Facebook inlägg

Unable to display Facebook posts.
Show error

Error: Error validating application. Application has been deleted.
Type: OAuthException
Code: 190
Please refer to our Error Message Reference.

Vid föreningen medlemsmöte den 30 januari 2014 berättade Ingemar Jansson och Khun Warun om elsäkerhet och dito osäkerhet i Thailand.

Du finner deras presentation här!


Säkringarna i våra hus har väl tilltagen kapacitet, 10 – 40 Ampère. Förhoppningsvis klarar även ledningarna i huset dessa strömstyrkor. Större problem är det med eldosor och skarvsladdar.

Det är inte ovanligt att eldosan har en märkning på 15 A, medan själva ledningen kan ha en 0,5 mm2 koppartråd, i stället för 2 mm2 som det borde vara för att vara säker. Jag har en dosa märkt 15 A, med 1 mm2 area och en 10 A säkring. Mycket tveksam, ska absolut inte köras med full last, högst 6 A. Dessutom ska ledningen vara utrullad, inte lindad runt dosan, när man kör, för att kyla ledningen om så skulle behövas.

Jag har själv köpt två eldosor märkta 15 A men med 0,5 mm2 area! Innan jag märkte det så hann jag köra min elgryta på den ena. Säkringen i dosan gick först efter det att halva dosan smält ner… Så lita inte på dosan och kolla ledningens area. Den står skriven på ledningen.

Ett annat problem är att många elströmbrytare – inkl. de på många eldosor – är enpoliga. De bryter alltså den ena ledningen men inte den andra. Slumpen avgör om det är den spänningsförande ledningen eller nollan som bryts. Jag har själv fått en stöt av en ledning jag trodde var spänningslös.

Kolla med en elektrikerskruvmejsel (en mejsel med en liten lampa som talar om när spänning finns) om något av hålen har spänning när dosan är avstängd. Om så är fallet, dra ur kontakten ur vägguttaget och vrid kontakten så att stiften byter plats när de sätts in i vägguttaget igen. Då ska ingen spänning finnas i något av dosans hål.

I vissa fall är den mekaniska konstruktionen så dålig, att t.ex. ett stift i en kontakt kan gå igenom plasten och ta mot fingret, när man skjuter in kontakten i eluttaget. Även det har jag egen smärtsam erfarenhet av, när stiftet blev strömförande…

Tyvärr används jordanslutningen i våra vägguttag alltför sällan, de kontakter som apparaterna har är sällan försedda med jordstift. Vilket gör att vi ibland får småstötar av våra apparater. Om du har tittat närmare på en jordad kabel så är ofta jordkabeln tunnare än de strömförande kablarna. Det borde inte innebära någon risk men det känns lite märkligt…

Jordfelsbrytare ger mycket god säkerhet.


Ledningsareor för olika säkringar

  •  En säkring för 35 A kräver en minsta ledningsarea av 10 mm2
  •  En säkring för 25 A kräver en minsta ledningsarea av 6 mm2
  •  En säkring för 20 A kräver en minsta ledningsarea av 4 mm2
  •  En säkring för 15 eller 16 A kräver en minsta ledningsarea av 2,5 mm2
  •  En säkring för 0 till 10 A kräver en minsta ledningsarea av 1,5 mm2

Vilken strömstyrka har min apparat?

Om du vill veta hur många Ampère din apparat kräver, så kan du använda följande formel:

Watt / Volt = Ampère

Om du vill veta hur många Watt du maximalt kan koppla på över en säkring (med rätt dimensionerad ledning), så kan du använda formeln:

Volt * Ampère = Watt


Jord och jordfelsbrytare

Jord är till för att återleda ström om en apparats metallhölje p.g.a. fel skulle komma i kontakt med fas. Den skall då leda tillbaka strömmen med så lite resistans att säkringen går innan det blir farlig spänningsnivå i höljet. Det heter jord för att den är kopplad till just jorden med spett eller en stor plåt. Det finns mycket regler kring jord, t.ex.: Ledningen är alltid gulgrön och det är olagligt (i Sverige) att använda gulgrön ledning till något annat än skyddsjord. (För att trassla till det ytterligare så hade man röd jord förr och det kan finnas kvar i gamla hus.) Man får aldrig använda jord som återledare. (Koppla aldrig en apparat mellan fas och jord.)

Någonstans är nollan sammankopplad med jord. (Det går ingen nolla med från kraftverket.) Det är ganska vanligt i den egna el-centralen. Men det kan också vara i en större central tidigare i systemet. Nollan är till för att fungera som återledare för enfas-förbrukare.

En jordfelsbrytare känner om summan av strömmen i faser och nolla inte går jämt ut. Det betyder i praktiken att ström går en väg som den inte ska, t.ex. genom dig. När den strömmen blir tillräckligt stor, oftast >30mA, så löser den ut och stänger av strömmen.

Man bör inte ha för många apparater på samma jordfelsbrytare, eftersom många apparater läcker lite ström utan att vara farliga och då kan summan hamna över 30mA. Dessutom bör man inte koppla ihop frys och kylskåp med något som löser ut lätt.

En jordfelsbrytare gör mest nytta ihop med ojordad utrusning eftersom jordad redan har ett skydd (se första stycket). Den ger dock ett extra skydd även för jordade apparater och det ger större trygghet, t.ex. i en pool.

Lars Olof Fagerström

Share This